Aktuella snabblänkar:


» Företagens syn på regelförbättringsarbetet

» NNRs årliga SKOP-undersökning om hur företagarna upplever regelkrånglet

» Nyhetsbrev februari 2017

» NNRs kommunrapporter

» Systematisk utvärdering – Politiskt ansvarstagande för effektivare regler

» Prioriteringar i regelförbättringsarbetet

» NNRs rapport om Bättre styrning för effektivare regelverk

» NNRs och Regelrådets rapport om Goldplating

» Effektivare svenska regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige

» Prenumerera på nyhetsbrevet

» Avsluta prenumeration

Cass Sunstein hos NNR - vad kan vi lära av den amerikanska modellen?

Under torsdagen bjöd Näringslivets Regelnämnd, NNR och Entreprenörskapsforum på ett välbesökt seminarium på temat "Bättre regelverk – hur är det möjligt?"

Huvudtalare var Harvardprofessorn Cass Sunstein, som talade om hur de amerikanska administrationerna sedan Reagan - oavsett ideologisk hemvist - arbetat aktivt med konsekvensanalyser och regelförbättring, samt vilka följder det fått.

 

Mycket av arbetet med ändamålsenliga regler i USA bedrivs från Office of Information and Regulatory Affairs (OIRA), som Sunstein var chef för mellan 2009 och 2012 under president Obamas första administration. OIRA instiftades 1981 av dåvarande president Ronald Reagan och sedan starten beräknas OIRA ha besparat amerikanska företag och medborgare mer än 250 miljarder dollar. Mängder av regelverk har minskats i omfattning eller stoppats helt tack vare OIRAs inflytande.

Vägledande i arbetet är en cost-benefit- analys, som genomsyrar allt regleringsarbete. Regler som kostar mer än de genererar i värde genomförs helt enkelt inte. Och det räcker inte heller att värdet är större än kostnaden, man tittar också noggrant på om det genom justering av förslagna regelverk går att öka de positiva effekterna och minska kostnaderna ytterligare.

Arbetet handlar även om vilka verktyg man använder i regleringsarbetet. Insatserna bör exempelvis utgå ifrån vilka resultat man vill uppnå, snarare än vilka regler man vill införa. Utfallet är viktigare än konstruktionen, och så kallad "nudging", att göra det önskvärda utfallet lättare eller lönsammare, är bättre än att reglera andra utfall i onödan.

Redan när OIRA instiftades blev konsekvensanalyser vid införandet av nya regler obligatoriska, och inga nya regler fick enligt order från president Reagan införas om inte den potentiella samhällsnyttan översteg den potentiella kostnaden för samhället. Regelverket skulle dessutom maximera nettosamhällsnyttan, och fanns alternativa sätt att utforma regelverk skulle alltid det med lägst kostnader för samhället väljas. Det är grundprinciper som fortfarande guidar OIRAs arbete.

Även under Clinton, George W Bush och Obama har arbetet fortskridit. Processerna och principerna kring konsekvensanalyser och prioriteringar detaljerades dessutom. Intressant, menar Sunstein, men inte särskilt förvånande. Regelförbättringsarbete är viktigt oavsett vilket parti som innehar Vita Huset.

 Cass Sunstein

Cass Sunstein

Sunstein bedömer att verksamheten kommer fortsätta på liknande sätt även under Donald Trump.

För framtidens regelfärbättringsarbete finns både bra och goda ideer. Principer som "en in, en (eller två) ut" tror han inte på, inte heller en "budget" för hur mycket nya regler som får stiftas. Det riskerar snarare att bli en gimmick, menar han. Det är viktigare på att fokusera på vilka regler som stiftas – eller avskaffas – och vilka konsekvenser de får.

Däremot behövs en aggressivare policy för att minska existerande – och inte alltid ändamålsenliga – regler, liksom att involvera den privata sektorn i det arbetet. Likaledes behövs en aggressivare politik för att stoppa flödet av nya regler och för att minska pappersarbete och "rapportbördor".

Det finns en tro i lagstiftningssammanhang att det som är viktigt är den politiska diskussionen inom den lagstiftande församlingen, och visst är den diskussionen viktig. Men minst lika viktigt är att de människor som påverkas av reglerna får säga sitt. Kan folk se reglerna innan de stiftas kanske de kan berätta för sina lagstiftare varför de inte är någon bra idé, innan de blir verklighet, säger Sunstein.

Därför har den utgående administrationen precis lanserat en app, The Reginfo mobile app, som ger omedelbar tillgång till alla de regler som är under diskussion bland lagstiftarna.
Entreprenörskapsforums VD Johan Eklund önskar ett stärkt mandat för de som jobbar med regelförbättring inom det politiska systemet i Sverige.

Johan Eklund

Johan Eklund

Det finns flera tänkbara administrativa lösningar men det är viktigt med en fristående enhet med starkt mandat som ansvarar för frågan, säger Johan Eklund.

Han tror att det behövs fler presentationer och diskussion som denna. I Sverige kanske inte det alltid handlar om ett politiskt problem utan ett utbildningsproblem, menar han. Det är viktigt att klargöra var problemet ligger.

Niklas Johansson, statssekreterare hos Närings- och innovationsminister Mikael Damberg, sade sig vilja sticka ut näsan och säga att vi är rätt bra på det här i Sverige, att det inte är så krångligt.

Sverige är ett land med ett gott innovativt klimat. Men även om vi är bra, bättre än de flesta till och med, finns det förbättringspotential. Det finns alltid förbättringspotential. Och det finns saker att lära av andra. Av konsekvensutredningarna håller 36 procent god kvalitet i dag, mot 46 procent 2009. Det måste vi bli bättre på, bland annat genom bättre digitalt stöd för lagstiftare om hur de ska göra goda konsekvensutredningar.

Niklas Johansson

Niklas Johansson

Sunsteins presentation är ett bra exempel på vad Sverige kan lära av andra, menar Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson. USA, Nederländerna och Australien är alla exempel på länder som på högsta nivå tagit ett helhetsgrepp på regelkrånglet. Cost-benefitanalyser bör i betydligt större utsträckning påverka det politiska arbetet.

Vi har experterna, vi har kalkylerna, men vi lyssnar inte på dem. Vi talar gärna om vård, skola omsorg och hur mycket pengar vi vill lägga – men vad vi borde fokusera på är output – inte input. Hur mycket vård som ges, hur betygen ser ut, sa Mats Persson.

Mats Persson

Mats Persson

Dessutom menar han att konsekvenser för små- och medelstora företag behöver understrykas extra. Vilken påverkan ny lagstiftning har på mindre företag förbigås ofta och kan skilja sig mycket från effekterna samma regler har på större bolag.

Swedbanks chefekonom Anna Breman påpekade att vi har en hög grad av teknikutveckling i Sverige – men en väldigt litet produktivitetsutveckling. En anledning tror hon är just att regelarbetet inte hänger med i utvecklingen.

– Idag deklarerar vi enkelt i mobilen – om man är fast anställd i ett företag. Är man exempelvis egenföretagare är det betydligt krångligare. Det är tydligt att Sverige inte hängt med i möjligheterna till arbete och entreprenörskap som den nya tekniken ger. Regelsystemet och skattesystemet kring egenföretagande är krångligt och komplicerat.

Anna Breman

Anna Breman

I det efterföljande panelsamtalet säger Niklas Johansson att han inte tror på någon typ av lagfästa krav om effektivitet i regelarbetet, likt det i USA, men att det är viktigt med ordentliga konsekvensanalyser.

Cass Sunstein konstaterar att Reagans idéer om cost/benefit var kontroversiella när de kom, men att även demokraterna har accepterat dem eftersom de visat sig effektiva.

Johan Eklund påpekar att det inte handlar om att stoppa regler till varje pris, men att ordentlig konsekvensanalys skapar transparens och tydliggör vilka effekter reglerna har – och vilka konsekvenser det är vi faktiskt vill skapa.

Mats Persson menar att man måste vara medveten om att det finns en inbyggd vilja i staten att utöka regelsystemet. Vissa regler är bra, andra inte, men att det hela tiden blir fler. Därför måste systemet få regelgivarna att stanna upp och tänka igenom vilka regler man vill stifta och varför. Konsekvensanalyser är ett verktyg för det.

Cass Sunstein, Anna Breman, Johan Eklund, Niklas Johansson, Mats Persson och Andrea Femrell

Som avslutning på seminariet presenterade Andrea Femrell en tidsserie från den undersökning NNR gör bland sina medlemmar om hur de upplevt regelbördan jämfört med föregående år. Resultatet över tid är nedslående. Andelen företag som tycker att det blivit krångligare över tid ligger nu över 30 procent medan andelen som tycker att det blivit enklare endast uppgår till några få procentenheter. 2016 års siffror innebär en försämring.

– Att så många av företagarna upplever att det blivit krångligare visar på behovet för Sverige att ta frågan på allvar och genomföra genomgripande åtgärder. Våra undersökningar och tidsserien visar att regelförbättringsarbetet har halkat efter trots att det hävdas att frågan är prioriterad. Det finns dock goda exempel att arbeta med och lära sig av, vilket detta seminarium visat. Regelförbättring är ett effektivt sätt för regeringen att förbättra företagsklimatet och därmed stärka både välfärden och arbetsmarknaden, säger NNRs VD Andrea Femrell.

Förhoppningsvis kan Cass Sunsteins erfarenheter från USA inspirera svenska lagstiftare att vända denna trend.

Se seminariet i efterhand här och här (2 delar).

Ladda ner Cass Sunsteins presentation här (PDF).

Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmunson skriver mer om seminariet här.