Aktuella snabblänkar:


» Better-informed decisions for better regulation – Measures for improved impact assessments

» NNR nyhetsbrev september 2017

» Rätt underlag för rätt beslut – Åtgärder för bättre konsekvensutredningar

» Företagens syn på regelförbättringsarbetet

» NNRs årliga SKOP-undersökning om hur företagarna upplever regelkrånglet

» NNRs kommunrapporter

» Systematisk utvärdering – Politiskt ansvarstagande för effektivare regler

» NNRs rapport om Bättre styrning för effektivare regelverk

» Effektivare svenska regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige

» NNRs och Regelrådets rapport om Goldplating

» Prenumerera på nyhetsbrevet

» Avsluta prenumeration

Presskommentar: Lägre krav på konsekvensutredningar – en oroande utveckling

2017-02-23

Statliga Regelrådet publicerade den 22 februari sin årliga granskning av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Resultatet visar på en fortsatt mycket låg kvalitet för konsekvensutredningar från regeringskansliet, endast 19 procent godkändes, medan konsekvensutredningarna från statliga myndigheter fick godkänt i 77 procent av fallen.

– 77 procent godkända konsekvensutredningar, jämfört med 49 procent föregående år, är en hög siffra i positiv bemärkelse för myndigheterna. Detta väcker också frågor om vad som har hänt jämfört med ett år sedan. Samtidigt är det oroande att konsekvensutredningar för förslag till lagar och förordningar från regeringskansliet håller så låg kvalitet. Politikerna måste kräva att en bristfällig konsekvensutredning åtgärdas innan de fattar beslut om nya regler för företagen, annars blir Regelrådets granskning verkningslös. De regler som det fattas beslut om riskerar dessutom att bli onödigt kostsamma och inte få de effekter som var avsedda till lägsta möjliga kostnad, säger Andrea Femrell, VD, Näringslivets Regelnämnd, NNR.

Regelrådet skriver i sin rapport att det börjat göra mer nyanserade bedömningar, vilket kan ha bidragit till det förbättrade resultatet. Hänsyn i bedömningarna tas numera till vilket handlingsutrymme eller utredningsuppdrag förslagsställaren anses ha. Detsamma gäller vid en bedömning av de förslag som berör nationellt införlivande av EU-rätten. I det senare lämnar rådet inget yttrande längre.

– Det är problematiskt att rådet ändrat såväl principer som förhållningssätt i sina bedömningar, vilket påverkat resultatet. Det gör att det inte längre går att jämföra resultat och tidigare bedömningar med varandra, vilket riskerar att förtroendet för bedömningarna kan ifrågasättas. En direkt följd av ändringarna blir ju att det ställs andra – och lägre - krav på bl a redovisningen av alternativa lösningar. Just detta är en utav de mer väsentliga delarna i en konsekvensutredning, i de fall regelgivaren anses ha ett begränsat handlingsutrymme, fortsätter Andrea Femrell.

Knappt hälften, 47 procent, av rådets yttranden har i begränsad utsträckning fått betydelse för den fortsatta handläggningen av ärendet hos förslagsställaren. 30 procent har inte haft någon betydelse alls. Arbetet med konsekvensutredningar måste ses som ett viktigt och prioriterat verktyg för att åstadkomma kostnadseffektiva och ändamålsenliga regler.

– Konsekvensutredningsarbetet kräver - förutom resurser, metodstöd och expertis - att det finns en tydlig efterfrågan från politisk nivå. Det bör införas krav på att regler, som det fattas beslut om, ska visas vara effektiva där nyttan överstiger kostnaderna. Konsekvensutredningar är ett viktigt instrument som skulle kunna säkerställa detta. Deras påverkan på regelgivningsarbetet är en ledningsfråga som bör ges högre prioritet och tillmätas betydligt större betydelse än vad som görs idag, avslutar Andrea Femrell.

För mer information, kontakta Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd, NNR på 073-020 56 80 eller andrea.femrell@nnr.se

Regelrådets årsrapport 2016 finns här.