Aktuella snabblänkar:


» NNR nyhetsbrev september 2017

» Rätt underlag för rätt beslut – Åtgärder för bättre konsekvensutredningar

» Företagens syn på regelförbättringsarbetet

» NNRs årliga SKOP-undersökning om hur företagarna upplever regelkrånglet

» NNRs kommunrapporter

» Systematisk utvärdering – Politiskt ansvarstagande för effektivare regler

» NNRs rapport om Bättre styrning för effektivare regelverk

» Effektivare svenska regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige

» NNRs och Regelrådets rapport om Goldplating

» Prenumerera på nyhetsbrevet

» Avsluta prenumeration

Pressmeddelande: Bristande konsekvensanalyser hot mot Sveriges konkurrenskraft

Bristfälliga konsekvensanalyser innebär att riksdagsledamöter och andra beslutsfattare inte har tillräckliga underlag när de fattar sina beslut. Därmed riskerar reglerna att bli ineffektiva och onödigt kostsamma, konstaterar Näringslivets Regelnämnd NNR i rapporten "Rätt underlag för rätt beslut" som lanseras idag.

Rapporten lanserades i samband med riksdagsseminariet "Ett starkare Regelråd – så kan riksdagen styra mot kostnadseffektivare regler" som Janine Alm Ericson (Mp), riksdagsledamot och medlem av finansutskottet, stod värd för idag på morgonen.

– Konsekvensanalysernas kvalitet har under lång tid varit undermåliga. Vissa åtgärder har vidtagits de senaste åren för att åstadkomma en förändring. Trots detta visar Regelrådets statistik att de konsekvensanalyser som tas fram inte håller måttet, berättar NNRs VD Andrea Femrell.

Endast hälften av de konsekvensutredningar som Regelrådet yttrat sig över under 2016 uppfyller kraven enligt gällande regelverk. Ännu sämre resultat uppvisar utredningar och departement.

Den största förklaringen till de bristande konsekvensanalyserna är att det idag saknas reella möjligheter att se till att regelverket för konsekvensutredningar följs och att efterfrågan på konsekvensanalyser från politiker och beslutsfattare hittills varit svag.

I rapporten lanserar Näringslivets Regelnämnd NNR därför sex huvudrekommendationer till riksdagen och regeringen för att komma tillrätta med problemen.

– Den viktigaste åtgärden för att ändra på detta är att införa ett krav på komplettering och återremittering av bristfälliga konsekvensutredningar till Regelrådet, alltså en slags stoppfunktion. Vi föreslår också att dagens Regelråd förstärks och görs till en egen myndighet, med ett eget kansli och anslag, säger Christina Fors, sakkunnig på NNR och rapportförfattare

Övriga rekommendationer handlar om att förstärka utredningarnas och departementens förutsättningar för arbetet med konsekvensanalyser, proportionalitet beträffande de föreslagna reglernas omfattning, en årlig rapportering från regeringen till riksdagen och en förstärkt process för det svenska arbetet med EU-lagstiftning.

– Är det någonstans där man drastiskt skulle kunna förbättra förutsättningarna för företagande och entreprenörskap, utan att det behöver innebära stora kostnader, så är det på regelförbättringsområdet. Tydliga, genomtänkta och kostnadseffektiva regler som är lätta att följa möjliggör för företag att starta och växa, och därigenom skapa fler arbetstillfällen och högre välstånd i hela landet, avslutar NNRs VD Andrea Femrell.

 

Rapporten "Rätt underlag för rätt beslut" finns att läsa här.

För mer information, kontakta

Andrea Femrell, VD, Näringslivets Regelnämnd NNR. Tel: 073-020 56 80.

Christina Fors, Sakkunnig och rapportförfattare NNR. Tel: 072-717 70 92.