Aktuella snabblänkar:


» Better-informed decisions for better regulation – Measures for improved impact assessments

» NNR nyhetsbrev september 2017

» Rätt underlag för rätt beslut – Åtgärder för bättre konsekvensutredningar

» Företagens syn på regelförbättringsarbetet

» NNRs årliga SKOP-undersökning om hur företagarna upplever regelkrånglet

» NNRs kommunrapporter

» Systematisk utvärdering – Politiskt ansvarstagande för effektivare regler

» NNRs rapport om Bättre styrning för effektivare regelverk

» Effektivare svenska regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige

» NNRs och Regelrådets rapport om Goldplating

» Prenumerera på nyhetsbrevet

» Avsluta prenumeration

Pressmeddelande: Företagens regelkostnader ökade med 5,6 miljarder 2016

Tillväxtverket publicerade den 13 april sin årliga rapport av hur företagens kostnader påverkas av nya eller ändrade regler. Resultatet visar på en kraftig ökning av företagens administrativa kostnader. Under 2016 ökade dessa med 3,6 miljarder kr, och sett över en fyraårsperiod har kostnaderna ökat med 1,2 miljarder kr per år i löpande priser. 
 
– Siffrorna är alarmerande och bekräftar de mätningar NNR gjort och som visar att företagen upplever att regelkrånglet ökar. Fortsätter denna utveckling i samma takt så kommer ökningen av företagens administrativa kostnader vid utgången av 2018 att motsvara hela den minskning som genomfördes under de två tidigare mandatperioderna, säger Andrea Femrell, VD, Näringslivets Regelnämnd, NNR. 
 
Även andra kostnader till följd av regler än de rent administrativa har undersökts för 2016: fullgörandekostnader och investeringskostnader. Dessa motsvarar drygt 2 miljarder kronor. Totalt ökade regelbördan för företagen under 2016 med 5,6 miljarder kronor och då är inte skatter och avgifter inräknade. 
 
– Nu krävs det rejäla krafttag och genomgripande åtgärder för att vända denna trend. Ska regeringen överhuvudtaget ha en chans att nå sitt mål om minskade regelkostnader till 2020 måste de sätta tydliga och mätbara mål för sitt och myndigheternas regelförbättringsarbete, genomföra regelförbättringar som efterfrågas av företagen, efterfråga och välja de regleringsalternativ som medför lägst kostnader och som uppfyller syftet med regeln samt utvärdera viktiga befintliga regelverk, fortsätter Andrea Femrell. 
 
Vid Tillväxtverkets kvalitativa analys av samtliga regelförslag som inkommit till Regelrådet under 2016 med betydande kostnader för företag konstaterades att en stor majoritet hämmar företagens förmåga att konkurrera, företrädelsevis på grund av skattehöjningar eller nya administrativa kostnader. 
 
– Utformningen av olika regelverk påverkar tillväxtförutsättningarna och ska svensk tillväxt och – därmed svensk välfärd - tryggas måste reglernas påverkan på företagens konkurrensmöjligheter så långt som möjligt minimeras. Lagstiftaren måste ställa krav på effektivitet i regelgivningsprocessen och inte acceptera konsekvensutredningar som inte kan visa på detta, avslutar Andrea Femrell.
 
Tillväxtverkets rapport finns här.
 
För mer information, kontakta Andrea Femrell, VD Näringslivets Regelnämnd, NNR på 073-020 56 80 eller andrea.femrell@nnr.se