Aktuella snabblänkar:


» Systematisk utvärdering — Politiskt ansvarstagande för effektivare regler

» Nyhetsbrev Maj 2016

» Prioriteringar i regelförbättringsarbetet

» NNRs årliga SKOP-undersökning om hur företagarna upplever regelkrånglet

» NNRs rapport om Bättre styrning för effektivare regelverk

» NNRs och Regelrådets rapport om Goldplating

» Effektivare svenska regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige

» Prenumerera på nyhetsbrevet

» Avsluta prenumeration

Seminarium "Improving the Regulatory Process in Sweden - OECD:s Regulatory Policy Outlook 2015"

Näringslivets Regelnämnd anordnade tillsammans med Tillväxtverket den 19 januari ett seminarium, "Improving the regulatory process in Sweden - OECD:s Regulatory Policy Outlook 2015", i Stockholm med särskilt fokus på Sverige och företag. Seminariet modererades av Pernilla Ström. Sverige har länge haft en hög svansföring i frågor som rör regelförbättring för företag. Vid presentationen av resultaten framgick dock att Sverige på detta område endast uppnår medelmåttiga resultat.



OECD:s programchef Christiane Arndt inledde med att berätta att idén till rapportserien uppkom vid OECD:s expertmöte om dess rekommendationer om regelgivningspolicy och styrning som den förra svenska regeringen anordnade 2013. Därefter redovisade hon resultaten inom de tre huvudsakliga områdena som OECD undersökt i rapporten; konsekvensutredningar, samråd med företag och intressenter samt utvärdering av regelverk.

Resultatet visar att beträffande konsekvensutredningar ligger Sverige strax under medel i jämförelse med OECD:s 34 medlemmar och en bra bit under EU:s resultat. Storbritannien är allra bäst, följt av Mexiko. Vad gäller samråd med företag fungerar det ganska väl enligt OECD, även om Sverige också där presterar under medel. Arndt påpekade att det inom detta område finns en förbättringspotential när det gäller att få allmänheten mer delaktig – något det inte finns formella krav på i Sverige.

På det tredje området, utvärderingar av regelverk, hamnar Sverige strax över medel i OECD:s mätning, men även här ligger vi under EU:s resultat. Australien är överlägset bäst, följt av Storbritannien. Sverige utmärker sig lite genom att ha dåliga resultat när det gäller kvalitetskontroll. Samtliga länder kan bli bättre på att systematiskt utvärdera regelverk. Om regeringar och parlament inte utvärderar sina regelverk så vet de ju inte om dessa fungerar. Följden kan bli både kostsam och dessutom kan regeringarnas legitimitet försämras, menade Christiane Arndt.

Storbritannien är ett av de länder sticker ut som bra exempel i alla mätningarna. Anledningen är, enligt Christiane Arndt, att de har en lång tradition av att lägga stor vikt vid konsekvensutredningar, samtidigt som de ser till att ha tillgång till experter med hög kompetens på dessa områden.



OECD:s resultat kommenterades av Oscar Stenström, statssekrerare hos näringsminister Mikael Damberg. Han underströk minsterns stora intresse för frågan och menade att denna är en av många frågor som regeringen arbetar med för att förbättra företagsklimatet. Han var således inte nöjd med att Sverige hamnade under medel i undersökningen, men hänvisade till att det ändå går väldigt bra för Sverige nu, vilket syns i olika mätningar och index om bland annat arbetslöshet och antal nystartade företag. Ett bra regelverk är viktigt i en globaliserad värld, inte minst beträffande export och tullar.



NNR:s VD Andrea Femrell efterlyste framförallt större intresse, starkare ledarskap samt högre prioritetsgrad från högsta politiska nivå om någon förbättring ska kunna ske. Vidare bör man ha i åtanke att OECD:s undersökning bygger på information de fått från medlemsländernas regeringar och myndigheter, vilket förvisso är en bra början, men det är fullt möjligt att vissa resultat hade blivit annorlunda i fall man breddat informationsinsamlingen och även mätt vilka effekter resultaten fått i "verkligheten". Andrea Femrell menade att visserligen finns en del verktyg på plats, men det är uppenbart att det finns förbättringspotential för Sverige på alla de områden som OECD har granskat. Högre kvalitet på konsekvensutredningarna är ett måste, liksom grundliga utvärderingar av reglers effekter. Inte minst om målet är att stärka landets konkurrenskraft ska uppnås.



Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf vill att det ska vara lätt att starta och driva företag i Sverige. Regelverken ska vara enkla och lätta att följa. Hon menade att företagare inte direkt klagar på reglerna i sig utan på att de är svårbegripliga och krångliga. Drömmen är att regler ska vara en del av vår konkurrenskraft och där finns lite arbete att göra innan vi når dit. Tillväxtverket arbetar med att utveckla nya metoder och verktyg för bl.a. konsekvensutredningar. De funderar också på att starta en helpdeskfunktion. Nordlöf höll med om att konsekvensutredningarna behöver bli bättre och utvärderingarna mer systematiska. För att förbättra situationen kan Tillväxtverket också jobba närmare intressenterna liksom att försöka få myndigheterna att förstå att regler kan vara betungande. En annan åtgärd är att försöka verka mer i olika nätverk där de ingår. Främst behöver större regelområden undersökas, menade Gunilla Nordlöf.

Johan Eklund, VD Entreprenörskapsforum och professor vid Jönköping International Business School, delade det mesta av OECD:s analys och underströk att bättre regler ger både bättre produktivitet och bättre konkurrenskraft. Han betonade att de viktigaste punkterna för Sverige är översyn och bättre kvalitet på konsekvensutredningarna. Han menar att det hela egentligen handlar om ekonomiskt effektiva regelverk där det minst kostsamma alternativet som uppfyller målet alltid ska prioriteras. Den svenska diskussionen handlar alldeles för lite om detta. De flesta kostnads-intäkts analyser som görs är för enkla. Det behövs högkvalitativa konsekvensutredningar vilket förutsätter bättre kunskap och mycket mer sofistikerade instrument samt tid för att göra dessa analyser. Vi behöver fler utvärderingar av befintliga regler och veta vem som har mandatet att förändra, vem som gör analyserna och vem som kan utmana dem. Om en viss regel inte anses värd att granskas och utvärderas – behövs då verkligen den regeln? Eklund förespråkar årliga rapporter om vilka regler som införts och deras effekter.



Seminaret avslutades med ett panelsamtal. I panelen ingick Arndt, Femrell och Eklund samt Tillväxtverket genom enhetschef Stefan Ernlund, dock inte statssekreterare Stenström. Bland publikfrågorna märktes ämnen såsom vikten av bra konsekvensutredningar, hur regelverken drabbar små och mellanstora företag och om deltagarna anser att den institutionella strukturen är ändamålsenlig. Samtliga var dock eniga om att det är bra med externa granskningar likt den just presenterade från OECD.



OECD Regulatory Policy Outlook 2015 finner ni här (pdf).

OECD Regulatory Policy Outlook 2015
- Policy Brief finner ni här (pdf).

OECD Regulatory Policy Outlook 2015
- Landprofil SVERIGE finner ni här (pdf).

OECD:s presentation från seminariet finner ni här (pdf).