Om NNR

Näringslivets Regelnämnd, NNR, bildades år 1982 och är en oberoende, politiskt obunden ideell förening helt finansierad av sina medlemmar. Bland medlemmarna finns 14 svenska näringslivsorganisationer och branschförbund som tillsammans representerar drygt 300 000 företag. Det betyder att NNR talar för alla aktiva företag i Sverige som har en anställd eller fler, i alla branscher och av alla storlekar. NNRs uppgift är att förespråka och verka för enklare och mer företagsvänliga regler samt en minskning av företagens uppgiftslämnande i Sverige och EU. NNR samordnar näringslivets granskning av konsekvensanalyser av förslag till nya eller ändrade regler samt koordinerar näringslivets regelförenklingsarbete på nationell- och EU-nivå. Detta fokuserade verksamhetsområde gör att NNR är unikt bland näringslivsorganisationer i Europa.

Kansliet

NNR handlägger ca 300 ärenden/år. NNR granskar i stort sett alla nya eller ändrade förslag till företagsregler oavsett bransch. Vi granskar och kommenterar problem- och konsekvensanalyserna i remisser från myndigheter, statliga utredningar och regeringskansliet. Myndigheterna är dessutom skyldiga att samråda med ”företagens organisationer” (läs NNR) innan de lägger eller ändrar uppgiftslämnande på företagen. NNR samordnar näringslivets granskning av problem- och konsekvensanalys. Vi är också aktiva och tar initiativ till dialoger med riksdagen, regeringen, EU kommissionen och myndigheter. NNR koordinerar näringslivets regelförenklingsarbete gentemot den svenska regeringen och EU-kommissionen.

NNR har idag 5 tjänster. Kontaktuppgifter till NNRs medarbetare och kansli finns här.

Historia

NNR, tidigare Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD), bildades 1982 av flera näringslivsorganisationer som samrådsorgan för näringslivet gentemot statliga myndigheter om deras uppgiftskrav på företagen. Efterhand har NNR fått ytterligare uppgifter av sina medlemmar, såsom att verka för regelförenkling på EU-området.

Läs mer om NNRs historia här.

Regelkostnader för svenska företag

Företagen i Sverige ska år 2013 följa de flesta av de 1200 lagar, 2200 förordningar och 8100 föreskrifter och allmänna råd som finns. Därtill ska svenska företagen fylla i 94 miljoner blanketter som 90 svenska myndigheter begär in. Sverige har en regelinflation av företagsregler.

Kostnaderna för svenska företag bara att administrera det statliga regelverket uppskattats av Tillväxtverket till ca 96 miljarder kronor, vilket är en minskning med ca 3 procent jämfört med år 2007. Nya mätningar av det administrativa kostnaderna kommer att ske år 2013. Därtill kommer kostnaderna för finansiella konsekvenser (skatter och avgifter till följd av regler) och materiella konsekvenser (investeringar till följd av regler).

Medlemmar och medlemskap

NNR har idag 14 näringslivsorganisationer som medlemmar. Läs mer om NNRs medlemmar här.

Medlemskap i NNR innebär i korthet att Din organisation

Är delaktig i en organisation som framgångsrikt driver regelförenklingsfrågorna för företag i Sverige & EU.
Genom NNRs styrelse, med de mest inflytelserika företagarorganisationerna i Sverige, forma och utveckla näringslivets syn på enklare och kostnadseffektiva regler för företag.
Får den senaste informationen om regelförenklingen i Sverige och EU, via nyhetsbrev, web, utvecklingsprojekt och NNRs experter.
Betalar en medlemsavgift och en serviceavgift som beslutas av den årliga stämman. Fram tills dess beslutar styrelsen på förslag från kansliet.

NNRs mål och resultat

NNRs mål för 2013 är bl a minskad regelbörda för företagen, ökad användning och högre kvalitet på konsekvensanalyser och samråd vid framtagande av nya företagsregler.

Läs mer om NNRs mål och vision här.

Resultat i Sverige

Riksdagen har uttalat att företagens kostnader för administration av regelverket skall påtagligt minska.
Regeringen har låtit Tillväxtverket mäta den administrativa bördan som uppstår i företag på grund av det statliga regelverket på 18 regelområden. Mätningarna var helt genomförda den 1 mars 2008 och uppdateras årligen. Senaste mätningen visar att administrativa regelkostnaderna minskar trots nya regelförslag.
Regeringen har utlovat att minska de administrativa kostnaderna för företagen med 25 procent till år 2012.
Regeringen har fått in ca 316 unika förslag till förenklingar och förbättringar av företagsreglerna från NNR och dess medlemmar, varav 155 är beslutade eller i process. Dessa förslag, samråd med näringslivet och regelmätningarna är enligt regeringen det som ska styra departementens och berörda myndigheters förenklingsarbete.
Regeringen har infört en enhetlig modell för konsekvensanalyser i Sverige under 2008.
Regeringen har inrättat ett Regelråd i november 2008, som ska granska alla nya lagar och regler som berör företagen. Granskningen ska se till att inga nya regler införs utan att de utformas så att de uppnår sitt syfte på enklast möjliga administrativa sätt för företagen.
Regeringen har via Tillväxtanalys och Ratio institutet undersökt reglers effekter på företag ur ett akademiskt perspektiv.
Regeringen ställer krav på departement och myndigheter att samarbeta i förenklingsarbetet. Läs mer här
Regeringen har utrett ett samordnat uppgiftskravsregister för företagsdata. Gav 2011 uppdrag till Bolagsverket och ytterligare 11 myndigheter att kartlägga uppgiftslämnandet.
NNR utses till samrådspart till statliga utredningar vad gäller konsekvenserna för företag. Främst gäller det konsekvenserna för små företag. Det senaste året har vi varit samrådspart till ett 20-tal utredningar.
Enligt SCB har uppgiftslämnandet till SCB från företag minskat med 22.000 timmar (34%) det senaste året.
NNR har tillsammans med statliga Regelrådet 2012 överlämnat en rapport till regeringen om problemet Goldplating samt förslag till åtgärder.
Regeringen överstämde i sin skrivelse till riksdagen 2013 en beskrivning av ett breddat och intensifierat regelförenklingsarbete för Sverige till 2020.

Resultat i EU

EU har antagit ett mål att minska företagens administrativa regelkostnader med 25 procent till år 2012, vilket uppnåddes.
EU-kommissionen har låtit mäta de administrativa regelkostnaderna på 13 prioriterade regelområden. Mätningarna slutfördes år 2008. Fokus ligger på att presentera förenklingsförslag på områden som är viktiga för företagen såsom moms, bolagsrätt, revision etc.
En oberoende högnivågrupp HLG Independent Stakeholders on Administrative Burden Reduction har inrättats för att driva på processen.
EU-kommissionen har antagit nya guidelines för konsekvensanalyser, för att förbättra kvalitén på regelförslagen.
EU-kommissionen har inrättat en intern granskning av förslagens konsekvenser, Impact Assessment Board.
EU-kommissionen har ett rullande handlingsprogram som årligen presenterar nya regelförenklingsförslag. Hitintills har antalet rättsakter minskat med 10 procent.

• EU kommissionen har i en rapport 2011 beslutet att vid ny lagstiftningsförslag alltid överväga lättnader för små- och medelstora företag och även undersöka att det är lämpligt att undanta microföretag helt från den nya lagstiftningarna i syfte att förenkla för företagen.

• Europaparlamentet (EP) har 2012 beslutat att inrättat en enhet för att göra konsekvensanalyser på EPs ändringsförslag.

• Europeiska rådet har 2012 beslutat att sätta ett övergripande mål för företagen kostnader och att detta även ska minska.

Aktuella snabblänkar: