Intervju med Olof Lavesson (M)
 |
Intervju med riksdagsledamot Olof Lavesson (M), ledamot i Näringsutskottet.
Inom vilka områden tänker du och ditt parti fokusera regelförenklingsarbetet för företag under mandatperioden?
Regelförenklingsarbetet spänner över en rad områden. Förutom att sänka företagens administrativa kostnader ser vi även ett behov att bl.a. samordna uppgiftslämnandet, förbättra service och tillgänglighet samt korta handläggningstiderna. Det viktiga är att förenklingarna de facto ska göra skillnad i företagarnas vardag. Många regler avgörs på kommunal och regional nivå. Under den kommande mandatperioden fokuserar vi särskilt på att förenklingsarbetet ska ge avtryck även där.
Har ni några specifika frågor ni vill driva och i så fall vilka?
Många företagare upplever fortfarande att de gång på gång behöver lämna samma uppgifter till olika statliga myndigheter. Detta innebär en onödig administrativ kostnad för företagen. Vi vill att myndigheterna ska samordna den inhämtade informationen så att företagare endast ska behöva lämna uppgifterna en enda gång. Här har vi en effektiviseringsåtgärd som skulle göra skillnad och märkas för majoriteten av företagarna. Sedan gäller att fortsätta och fördjupa dialogen med såväl branschorganisationer som direkt med berörda företag. Ett sådant tillfälle var vid det seminarium jag själv bjöd in till i Riksdagen tillsammans med NNR.
Vad har ni för konkreta förslag för att minska regelbördan som härrör från EU?
Sverige arbetar redan idag med ett tydligt regelfokus på EU-nivå. Målet måste vara att inte nya regler införs som ökar regelbördan för svenska företag. Likaså gäller det att vara vaksam så att inte Sverige lägger på ytterligare börda utöver EU-kraven (s k gold plating). Till skillnad från Sverige så arbetar EU-efter ett bruttomål i förenklingsarbetet, dvs i Sverige tar vi även hänsyn till nya regler som införs. Det gör man inte på EU-nivå, vilket är ett problem. Sverige är idag ett av Europas ledande länder vad gäller regelförenklingsarbete och ett av de fåtal länder som gjort en fullständig kartläggning av företagens administrativa kostnader. Sverige kan alltså bidra både med kunskap och samtidigt vara en pådrivande röst för att minska regelbördan på EU-nivå.
Ser du några brister idag när det gäller att få en bra bild av hur olika förslag påverkar företag?
Förenklingsarbetet genomförs på bred front och är inte begränsat endast till att minska företagens administrativa kostnader. Därför behövs det nya mål och indikatorer för att följa upp att företagen får en märkbar förändring i sin vardag. Regeringen arbetar bl.a. med att utveckla verktyg för att på ett tydligare sätt avläsa och följa utvecklingen av den upplevda vardagen för företagen t.ex. genom att utarbeta ett återkommande företagsindex.
Anser ditt parti att det är viktigt att det upprättas konsekvensanalyser som ger utskotten och riksdagsledamöterna en god beskrivning av hur olika förslag till nya regler påverkar företag?
Absolut, detta är oerhört viktigt. Konsekvensutredningar ska utföras för att belysa vilka effekter ändrade eller nya regler har på företag så att vi ser att våra insatser faller i god jord. Dessutom har Regelrådet, som fått förlängt mandat till 2014, i uppgift att granska och bedöma om nya och ändrade regler utformas på ett för företagen enkelt och kostnadseffektivt sätt. Rådets arbete har redan, under den relativt korta tid som det verkat, bidragit till en kvalitetshöjning och till att öka uppmärksamheten kring behovet av att upprätta konsekvensutredningar.
För att ge resultat som märks i företagens vardag måste arbetet med regelförenkling prioriteras på samtliga regelnivåer – från EU till kommunnivå. Det krävs också att arbetet breddas och vid sidan av administrativa kostnader även inkluderar företagens materiella och finansiella kostnader till följd av olika regelverk – t.ex. kostnader för att köpa in viss föreskriven utrustning samt kostnader för skatter och avgifter. Hur resonerar ni i ditt parti om detta?
För att förenkla företagares regelbörda krävs ett helhetsgrepp. Sammanlagt innehåller regeringens handlingsplan cirka 1 150 förenklingsåtgärder som har eller kommer att genomföras inom kort. Drygt hälften av åtgärderna är inriktade på att minska företagens administrativa kostnader, men det finns även ett flertal åtgärder som leder till andra typer av förbättringar. Till exempel har reglerna för direktavskrivningar förenklats genom att inventarier upp till ett höjt anskaffningsvärde kan dras av direkt. Detta är en klar förbättringsåtgärd vad gäller den skattemässiga hanteringen för företagare.