Aktuella snabblänkar:


» Nyhetsbrev juni 2017

» Företagens syn på regelförbättringsarbetet

» NNRs årliga SKOP-undersökning om hur företagarna upplever regelkrånglet

» NNRs kommunrapporter

» Systematisk utvärdering – Politiskt ansvarstagande för effektivare regler

» NNRs rapport om Bättre styrning för effektivare regelverk

» Effektivare svenska regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige

» NNRs och Regelrådets rapport om Goldplating

» Prenumerera på nyhetsbrevet

» Avsluta prenumeration

Intervju med Josef Fransson (SD) | Ordinarie ledamot, ledamot i Näringsutskottet

Josef Fransson

1. Hur ser ditt parti på behovet av att minska företagens regelbörda?
Sverige är på gott och ont ett land med mycket regler och byråkrati. Det är uppenbart att detta ofta verkar tillväxthämmande och tar viktig tid från företagens kärnverksamhet. Kan man minska regelbördan uppstår vinster för hela samhället och det bör vara ett kontinuerligt arbete kring regelförenklingar.

2. Hur ser ditt parti på att införa en stoppfunktion som innebär att ett regelförslag inte får gå vidare i processen förrän statliga Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven?
Det är ett intressant förslag men är en betydande maktförskjutning som skulle kunna få som konsekvens att Regelrådets hindrar/bromsar viktiga reformer. Någon form av kompromiss mellan förslaget och hur det ser ut idag skulle kanske gå att finna.

3. Hur ser ditt parti på att systematiskt utvärdera regler och regelverk i efterhand för att se om syftet med regelverket uppnåtts till minsta möjliga kostnad? - Vilka regelverk som berör företag anser ni behöver utvärderas först?
Det är självklart önskvärt med en systematisk utvärdering av befintliga regler, kanske som ett ytterligare uppdrag till Regelrådet. Regelverk inom jordbruket är ett område som känns tämligen angeläget med tanke på nuvarande situation för mjölkbönderna.

4. Vilka mål eller delmål avser ditt parti att sätta för att sänka företagens regelkostnader under mandatperioden?
Sverigedemokraterna har inte antagit några mål, men vi har lyft ett antal ansatser där man kan förbättra regelverken, t.ex. vad det gäller dubbelregleringar och myndigheter som har krav som överlappar varandra. I riksdagen har vi också ställt oss bakom ambitionerna om ”en väg in” där man ska förenkla myndighetskontakterna för företag.

5. Företagen har under ett flertal år angett att förbättringar och förenklingar av regelverken är särskilt viktiga inom områdena skatt/moms, arbetsrätt och arbetsmiljö, miljö och specifika branschregler. Vilka konkreta förbättrings- och förenklingsåtgärder vill ditt parti vidta på vart och ett av dessa områden?
Sverigedemokraterna har flera ekonomiska- samt administrativa lättnader för företag. Vi vill ge arbetsgivarna större möjligheter att behålla nyckelpersoner med rätt kompetens. Vi vill utöka antalet tillåtna undantag i turordningsreglerna s.k. LAS, från två till fem. Vi minimerar även inlåsningseffekterna för arbetstagare med lång arbetslivserfarenhet ifrån en och samma arbetsplats att vilja byta jobb.

Vi vill helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda. Samtliga företag med en lönesumma på upp till 2 710 080 kr per år, motsvarande nio tjänster med genomsnittlig lön per löntagare, undantas därmed från den allmänna löneavgiften. Det innebär att totalt 300 000 småföretag helt undantas från allmän löneavgift.

Sverigedemokraternas ambition är att göra det både billigare och enklare att anställa. Det är därmed vår avsikt att reformera sjuklöneansvaret på så vis att mikro- och småföretagens börda lindras avsevärt. För att undvika tröskeleffekter konstruerar vi reformen på så sätt att varje företag får göra avdrag för sina sjuklönekostnader motsvarande sjuklönekostnaden för en genomsnittlig anställd, upp till ett maxtak på 9 anställda.

6. Hur ställer sig ditt parti till att införa en definition av/kriterier för vad gold-plating är samt införa krav på att dessa ska redovisas i konsekvensutredningen?
Sverigedemokraterna ställer sig bakom grundtanken gällande en generell miniminivå och att EU lagstiftning alltid bör införas på ett sätt som inte skadar svenska företags konkurrenskraft, dessutom ser vi vikten av mer noggranna konsekvensutredningar bör göras innan beslut klubbas igenom på EU-nivå. Begreppet ”Gold-plating” används i vida termer och innebörden är därför olika beroende på var diskussionerna äger rum. Vi ser ”Gold-plating” som ett tillägg av en lag, men för att säkerställa begreppet så bör definitionen ”Negativ gold-plating” användas när ett tillägg går längre än vad EU-lagen kräver. Exempel på ”Negativ gold-plating” kan därför vara, mer långtgående regelkrav, att inte utnyttja undantag, införa strängare sanktione, mm. Dock ser vi att vissa undantag kan och bör göras gällande t.ex. djurskydd och arbetsrätt.