Aktuella snabblänkar:


» Nyhetsbrev maj 2017

» Företagens syn på regelförbättringsarbetet

» NNRs årliga SKOP-undersökning om hur företagarna upplever regelkrånglet

» NNRs kommunrapporter

» Systematisk utvärdering – Politiskt ansvarstagande för effektivare regler

» NNRs rapport om Bättre styrning för effektivare regelverk

» Effektivare svenska regelverk med fokus på tillväxthinder i Sverige

» NNRs och Regelrådets rapport om Goldplating

» Prenumerera på nyhetsbrevet

» Avsluta prenumeration

Samråd med NNR

Samråd om uppgiftslämnande

Statliga myndigheter är skyldiga att samråda med NNR innan de begär in uppgifter och information från näringsidkare som ska ligga till grund för ex statistik. Samrådsskyldigheten regleras i förordning (1982:668) om staliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner.

NNR vill ta del av relevant material på ett så tidigt stadium som möjligt och senast två veckor innan samrådet ska vara avklarat. Underlaget och materialet som vi behöver varierar beroende på uppgiftskravets karaktär. Det kan t e x innehålla förslag till föreskrift/allmänt råd om uppgiftslämnandet, konsekvensutredning, blankettförslag, ifyllnadsanvisningar, följebrev till enkät, beskrivning av företagspopulation och urval.

Uppskatta kostnaden

Att uppskatta kostnaderna är viktigt både för de företag som ska lämna uppgifter och myndigheten som ska begära in och bearbeta uppgifterna. Uppgiftslämnarkostnaden måste stå i rimlig relation till syftet med insamlingen. Ett sätt att minska kostnaden kan exempelvis vara att gå från totalundersökning till urvalsundersökning, längre tidsintervall mellan undersökningstillfällena och att ta bort uppgifter av begränsat värde.

Underlätta för företagen

Här är några aspekter som är viktiga att klara ut i relationen mellan myndigheter och uppgiftslämnande företag:

  • Författningsregleringen av uppgiftskravet i lag/förordning. Vad är myndighetens handlingsutrymme?
  • Informera om syftet med uppgiftskravet.
  • Finns uppgifterna att hämta någon annanstans?
  • Uppgiftsplikt eller frivillighet.
  • Avgränsning av uppgiftsskyldigheten.
  • Samutnyttjande av information.
  • Utformning av frågor som ställs till företagen. Precisionskrav.
  • Mätperioder och mättidpunkter.
  • Avgränsning av uppgiftslämnarpopulationen.
  • Sekretess- och gallringsfrågor.
  • Anvisningar för uppgiftslämnande.
  • Provundersökning.
  • Påföljder vid bristande uppgiftslämnande.
  • Internationell samordning, särskilt gentemot EU.
  • Återrapportering till uppgiftslämnarna (besked om myndighetens beslut, undersökningsresultat, statistik).

Tänk på att begränsa och förenkla uppgiftslämnandet så mycket som möjligt. Då får regeringens mål att minska dem administrativa bördan en chans att förverkligas.

Hur avslutas samrådet med NNR?

Resultatet av samrådet mellan myndigheten och NNR brukar avslutas med ett protokoll eller samrådsbekräftelse där det dokumenteras vad vi enats om och diskuterat.     

Rutiner för samrådsförfarande mellan NNR och statistikansvariga myndigheter

NNR och några av de statistikansvariga myndigheterna har träffat en överenskommelse om rutiner för samråd i samband med insamling av uppgifter från företagen. NNR har en gemensam rutin med följande myndigheter.

SCB – samrådsrutin

Skolverket – samrådsrutin

Energimyndigheten – samrådsrutin

Jordbruksverket - samrådsrutin